Eller nu ljög jag...

Nu gör det inte ont längre, tack och lov!!
Tandvärk. Lyckades tydligen få ena plomben på glid i torsdags och den har kört ner i tandköttet vid minsta belastning och tugga måste jag ju! För tusan! Va ont det har gjort, mer för varje dag!

Och jag som är sååå tandläkar rädd. Eller? Tror att jag numer ska kalla mej fd tandläkarrädd. Faktiskt! Jag går till Tandläkarhuset och dit skulle Lars på Folktandvården i Stenstorp praktisera för att lära sig MÖTA patienter. Lära sig lite vanligt HYFS och hur man BORRAR utan att ta dö på den som äger tanden!!!

Roliga Lisbeth gör så att jag glömmer att vara rädd med sin proffsiga attityd. Hästtjej - bara det säjjer ju att hon är OK. Hon ska och rida i Portugal på torsdag. Ridsemester... Låter helt underbaaart.

(Jag ska rida till Ljuslingsbacken på lördag - Räknas det?? )

Hur som helst, tanden var ju ämnet idag. När jag ligger där med en tamonad i munnen och hon frågar "Bedövning"? samtidigt som hon berättar mycket underhållande om sin skiljsmässa fixar hon bedövning utan att jag märker att hon sticker mej.

Nä, bedövningen blir jag varse om när jag ska komma med ett klokt råd om en hund kan ersätta en karl och inser att jag låter stupfull och dreglar. Joddå, bedövningen tog som den skulle - överkäke, näsa och halva pannan.
Helt slät inte en rynka. Botoxad i halva fejjan! Tjoo!

Tanden lagas utan minsta uns av smärta - UNDERBART!

Nu kan jag tugga igen och jag har fortfarande ingen känsel, inga rynkor och till middag åt jag en pannkaka med keso och sylt. Barnen tyckte det såg jätteäckigt ut men det var gott.
Och jag är LYCKLIG för det är drygt två veckor tills jag ska tillbaks och laga en trasig fyllning på andra sidan. Undan för undan utplånas Lars verk ur min mun och Lisbeths fina vita plomber ersätter Lars fula svarta. Najs!

Och nästa gång är det vänster sida som blir slät och fin av bedövning! Synd att jag inte tog bägge så kunde jag sett tio år yngre ut under ett par timmar 7 närmare bestämt. Fasen!! Dålig timing!

Kyss!